Yahoo var internets kung, men efter att två gånger tackat nej till Google gick det snabbt utför.

Men hur kunde ett av världens mest intressanta bolag fullkomligt implodera?

Här går vi igenom några av de spektakulära misstagen som ledde till Yahoos fall, och vad vi kan lära oss av dessa.

Innehållsförteckning

TL;DR

– Yahoo var världens ledande sökmotor 1990-talet och tidigt 2000-tal.

– 1998 erbjöds man köpa Google för 1 miljon dollar. Man sa nej, Google hade för dålig teknik.
– 2002 kunde man köpa Google för 5 miljarder dollar. Man sa återigen nej, nu var det för dyrt.

– 2008 erbjöd Microsoft att köpa Yahoo för 44,6 miljarder dollar. Yahoo svarade nej, det var för billigt.
– På 2010-talet led bolaget av förödande dataintrång.
– 2017 köptes Yahoo upp av Verizon för 4,48 miljarder dollar.

– Nu är Google (Alphabet) är värt över 2 biljoner dollar (2034,772 miljarder dollar) per 21/3 2025.

Yahoo logo. Foto Simon, Pixabay

Lästid ca 6 minuter.

Bakgrund

Likt många andra internetbolag i internets vagga grundades Yahoo av två drivna studenter.

Året var 1994, Jerry Yang och David Filo på Stanford University hade en idé att organisera och kategorisera webbplatser för att göra det enklare att söka, lite som en katalog för webbplatser.
Och med denna idé föddes Yahoo som snabbt blev ett av internets största och mest framgångsrika företag och erbjöd epost, nyheter, finansinformation och sökmotorer.

Under internet-boomen och dotcom-bubblan var Yahoo ett av de hetare bolagen och företagets aktiepris blev skyhögt.
Men under början av 2000-talet började Yahoo stöta på problem.

Yahoos hemsida 1998 enl. hemsidan Oldweb.today
Yahoos hemsida 1998 enl. hemsidan Oldweb.today

Fel vägval

I backspegeln är det alltid lätt att se vad som gått fel. Så även här.

Medan bolag som Google fokuserade på allt mer avancerad teknik och algoritmer i sina sökmotorer valde Yahoo att istället fokusera på innehåll och annonsförsäljning.
På kort sikt fungerade det bra, men på lite längre sikt krackelerade bolaget.

Dessutom såg Yahoos ledning bolaget som ett medieföretag som skulle ha flera olika tjänster snarare än en ren sökmotor, likt Google.

Det spridda fokuset och att inte se det guldläge man hade om man återinvesterade vinsterna var en stor del i Yahoos fall. Men man ska såklart veta att Yahoo inte var ensamma att krascha efter 1990-talet, så det kanske inte var inriktningen det var fel på.

Härnäst kommer några beslut som få andra bolag gjort eller kommer göra.

Lärdom 1:

Några få bra bolag är ofta bättre än många dåliga.
Ibland kan det vara bättre att ha en långsiktig plan med fokus på några få saker, snarare än att kortsiktigt satsa på intäkter och tro att man är diversifierad eftersom man har många tjänster.

Vill inte köpa Google

Yahoo hade tidigt möjligheten att bli av med den motståndare som mer eller mindre dödade bolaget över tid.

1998 erbjöds Yahoo att köpa Google för runt 1 miljon dollar.
Men eftersom ledningen inte tyckte Googles algoritmbaserade teknik var värd det priset och dessutom inte nödvändig för Yahoo som använde en katalogbaserad modell, så Yahoo avvisade erbjudandet.

2002 fick Yahoo en andra chans. Då låg Googles pris på 5 miljarder dollar.
Även denna gången avböjde man erbjudandet eftersom priset var för högt, kanske hade man ankrat sig fast i priset från 1998.

Google tog på sikt över sökbranschen.

Var Google värda det önskade priset?

På 90-talet poppade många startups upp på marknaden och det var svårt att veta vilka som skulle klara sig. I nystartade bolag är det ofta svårt att göra en vettig kalkyl på, eftersom de bygger på flera antagande, så även i Googles fall.
Därför anser jag att det inte var ett misstag från ledningen att inte köpa Google år 1998, jag hade inte heller köpt bolaget då.

Men kanske borde Yahoos ledning ändå förstått att det var en bra deal att köpa Google.
Jag grundar det på att min värdering för Google 2004 (2002 är svårt att få tag info om) är runt 34-68 miljarder dollar, och dealen var ett uppköp för 5 miljarder dollar.
Med 2004 års vinst innebär erbjudandet P/E 12,5, vilket är ett vansinnigt billigt pris för ett bolag som växer uppåt 80% per år.

Men mycket hände med Google mellan 2002 och 2004 och omsättningen fullkomligen exploderade efter 2002. Därför kan jag inte med säkerhet säga att det var ett dåligt beslut baserat på faktan som fanns då… men det känns helt klart som att världens ledande bolag för sökmotorer borde kunnat förstå att det var en god affär. Men jag kan inte sträcka mig till att det var ett misstag utifrån datan som fanns då.

Underlag till värderingarna hittar du längst ned på sidan.

Lärdom 2:

Även de ledande inom en industri kan ibland missa något som i efterhand ser självklart ut.
Varje investeringsbeslut fattas med den information som finns tillhands vid tillfället, och så är även fallet när du ska köpa en aktie.

Det är av den anledningen jag skriver ner mina analyser eller tankar bakom köp – på så vis kan jag i efterhand förstå hur jag tänkte när jag köpte aktien. Så även om jag gjort fel så slipper jag älta och fundera på varför jag gjort de affärer jag gjort.

Det hade varit intressant att få läsa Yahoos analys av Google och få insikt i hur tankarna gick.

Googles hemsida år 1998 enl. Oldweb.com
Googles hemsida 1998 enl. Oldweb.com

Dåliga förvärv

Bolaget lyckades ändå genomföra ett gäng förvärv, tyvärr verkar man ha satsat helt fel.

Ett av Yahoos mest kända köp är Mark Cubans (känd i Sverige från bland annat Dragons Den) bolag Broadcast.com år 1997.
Bolaget kostade cirka 5,7 miljarder dollar och skapade en ytterst liten avkastning.

Detta var bara ett av en rad olika misslyckade och dyra affärer, men blev en symbol för Yahoos dåliga förvärv.

En djupare analys av bolagets förvärv finns på CNBCs hemsida.

Lärdom 3:

Alla affärer är inte bra affärer.

När ett bolag återkommande gör dåliga affärer bör man som investerare dra öronen åt sig, hur dominant marknadsposition bolaget än må ha. Det är aktieägarnas pengar som slängs bort.

Gör därför alltid en egen analys av dina bolags förvärv – hur har de gått och hur har de presterat sedan köp?

Microsoft lägger bud på Yahoo

2008 ville Microsoft köpa Yahoo för 44,6 miljarder dollar.

Microsoft såg en chans att integrera Yahoo i Microsoft och på detta vis förbättra bolaget, men även hålla Yahoo borta från ett eventuellt bud från stora konkurrenten Google (vilket brevet till Yahoo på Microsoft news vittnar om).

Trots en premie på 62% nekade ledningen erbjudande efter 10 dagars övervägning, eftersom man tyckte priset var för lågt.

Enligt mina beräkningar motsvarade budet P/E 66,58 (44 600 / 660).
Uppenbarligen höll inte alla aktieägare med och aktien började falla i pris.

Du finner en bra sammanställning av affären på cnet.com.

Var det rimligt att neka erbjudandet?

Nej, jag tycker inte att det var rimligt att neka budet. Yahoo borde med glädje accepterat Microsofts bud.
Enligt mina krystade uträkningar var ett rimligt pris på Yahoo mellan 14-23,3 miljarder dollar, alltså långt under budet.

Min baksida på servetten-värdering av Yahoo 2008

Mellan 2006 och 2008 växte Yahoos omsättning med cirka 6% per år. TIllgångarna var goda och skulderna låga.
Då jag har svårt att hitta hur stor del av tillgångarna som var “plug-poster” som immateriella tillgångar eller goodwill räknar jag främst på tillväxten och vinsten.

Min kalkyl visar då ett rimligt pris på 14 miljarder dollar, alltså långt under Microsofts bud.
Om vi ändå ska räkna med alla tillgångar skulle 23,3 miljarder dollar vara ett rimligt pris, i mina mått mätt, även om jag räknat lite högre än vanligt på grund av synergier som antas skapas.
Även i detta fall är det långt under Microsofts bud.

Underlag till värderingarna hittar du längst ned på sidan.

Lärdom 4:

Vissa uppköp har dubbel vinst för köparen. Inte nog med att bolaget kan bli starkare med olika synergier, en konkurrent försvinner från marknaden.
I de fall bud kommer med en hög premie (många % högre än stängningskurs) bör man överväga budet både en och två gånger. För oavsett vad man tycker om det har aktiemarknaden värderat bolaget lägre än budet.

Dessutom är ett vettigt sätt att värdera aktier viktigt, hur Yahoo värderade sitt bolag vet jag inte, men jag får hybrisvibbar.
En drivande kraft för ledningen att inte sälja kan vara att behålla sina jobb och löner. I det här fallet hade dock iallafall ena grundaren Jerry Yang, som dessutom var VD 2008 ett stort aktieinnehav i Yahoo.
Därför lär det inte varit pengar som var det ytterst drivande.

Det får mig att tro att det antingen var oförmåga att värdera sitt eget bolag eller oviljan att “sälja sin bebis” som ledde till beslutet.

Yahoo blir uppköpta av Verizon

När Yahoo senare blir utsatta för några uppmärksammade dataintrång minskade allmänhetens trovärdighet för Yahoo.
Ett av intrången var så pass stort att det kvalar in på NordVPNs lista över världens största dataintrång med 3 miljarder påverkade användarkonton.

Under 2010-talet minskar intäkterna, och så även aktiekursen.

2017 gick Yahoo med på att köpas upp av det amerikanska telekombolaget Verizon. Priset var 4,48 miljarder dollar, mer än 40 miljarder lägre än Microsoft erbjöd nästan 10 år tidigare.

Mer om affären kan du läsa på bland annat The Verge.

Checkmate. Schackbräde där kungen har fallit. Bild av PIRO på Pixabay
Checkmate. Kungen föll. Foto PIRO på Pixabay

Var det rimligt att sälja Yahoo?

Ja, jag tycker det var en bra affär att slutligen sälja Yahoo.

Vid första anblick kan man ifrågasätta varför man säljer Yahoo som enligt rapporterna hade stora tillgångar, relativt små skulder och över tid en trevlig vinst.

Men kollar man lite djupare ser man att vinsten till stor del var engångsposter som berodde på försäljningar av verksamheten.

Trenden var egentligen fortsatt väldigt nedåtgående och Yahoos reklamintäkter minskade vilket gjorde att bolaget återkommande gick med förlust, exklusive engångsposterna.
Dessutom var troligen en stor del av tillgångarna immateriella tillgångar som inte går att tjäna några pengar på.

Siffrorna är förrädiska

Kollar man bara på siffrorna får man snabbt uppfattningen att Yahoo gick kanonbra.
Detta beror inte på ett bedrägligt beteende, utan snarare bokföringsregler där engångsposter drar upp resultatet.

Gör man en värdering utifrån rapporterade siffror skulle Yahoo ha kunnat varit värt 21-69 miljarder dollar i samband med försäljningen. Långt under det accepterade priset.

Underlag till värderingarna hittar du längst ned på sidan.

Lärdom 5:

Kolla inte bara på siffror, de kan vara förrädiska!

Hade jag endast kollat siffrorna hade jag tyckt att Yahoo hade en bra verksamhet 2014.
Genom att förstå bolaget och vad som händer kan jag lätt förstå att siffrorna inte stämmer med verkligheten.

Sammanfattning och vad vi kan lära oss

Kvalitet över kvantitet

Ofta är det bättre att på lång sikt fokusera på några enskilda verksamheter än att sprida ut sig överallt.

Tillväxt viktigare än vinst

I många fall, framförallt med bolag som ska växa, är det viktigt att förstå när bolaget ska satsa på vinst. Gör man det för tidigt kan man bli omsprungen av konkurrenter.

Alla förvärv är inte bra förvärv

Även företagsledningar gör fel. Så granska alltid företagets ledning och deras tidigare förvärv för att få en inblick i hur bolaget kan prestera i framtiden.

Var objektiv, även om du älskar ditt bolag eller aktie

De flesta sysslar med aktier för att tjäna pengar. Då är det ofta dumt att blanda in känslor och löst hängande egna åsikter. Är du för personligt engagerad i ett bolag finns risken att du inte säljer aktien även om du får ett bra erbjudande.

Förstå bolaget inte bara siffror

Endast siffror kan vara förrädiska om man vill värdera ett bolag. Att förstå ett bolag utan siffror fungerar inte heller, eftersom man då inte vet när man ska köpa något.
Men med siffror och förståelse av bolaget kan man komma långt i sin analys.

Värderingar och data för uträkningar

Notera att alla värderingar och antaganden är gjorda av mig i syfte att få en liten hint om vad ett rimligt pris skulle vara vid de olika affärerna.

Om man ska göra en analys inför en affär måste denna såklart vara mycket mer djupgående än mina snabba analyser, men för något som inträffade för 10-25 år sedan känns det fullt rimligt.

Värdering av Google 1998 och 2002:

Eftersom Google grundades 1998 och noterades först 2004 är det svårt att hitta korrekt finansiell data.

Därför har jag svårt att göra en värdering 1998 och 2002.
Istället kollar jag på 2004.
40% tillväxt i 5 år, därefter 20% tillväxt i 5 år.
Vinst: 400 miljoner dollar.
Avkastningskrav: 10%.
Återstående kapital: 3310 miljoner dollar.
Multipel: 30.
= 68,01 miljarder dollar.
Eller 20% tillväxt 10 år: 33,84 miljarder dollar.

Siffrorna bakom min värdering av Yahoo 2008

6% tillväxt i 10 år.
Vinst: 660 miljoner dollar.
Avkastningskrav: 10%.
Återstående kapital: 9323 miljoner dollar.
Multipel: 20.

= 23,3 miljarder dollar.

14 miljarder dollar utan återstående kapital medräknat.

Snabb värdering av Yahoo 2017

-2% tillväxt i 10 år (baseras på omsättningstillväxten senaste 11 åren)
Vinst: 2019 miljoner dollar (framhöftat snitt sista åren).
Avkastningskrav: 10%.
Återstående kapital: 48 008 miljoner dollar.
Multipel: 15 (kan tyckas vara högt för ett bolag med negativ).
=69 037 miljoner dollar.
Räknar vi bort återstående kapital blir det rimliga priset 21 029 miljoner kronor.

Data som uträkningar för Yahoo baseras på

År

Omsättning (miljoner USD)

Nettovinst (miljoner USD)

Totala Tillgångar (miljoner USD)

Totala Skulder (miljoner USD)

2006

6,425

751

12,185

2,862

2007

6,969

660

12,546

3,036

2008

7,209

424

12,361

2,977

2009

6,46

598

14,838

4,723

2010

6,325

1,232

14,243

4,424

2011

4,984

1,049

14,692

4,359

2012

4,987

3,945

17,354

4,497

2013

4,682

1,366

16,776

4,367

2014

4,98

7,522

61,9

12,127

2015

4,968

−4,359

48,268

6,916

2016

5,176

−214

48,282

6,996

2017

5,232

6,592

48,008

6,962

2014 visar en betydande ökning i tillgångar och nettovinst men det är till stor del engångsposter och speciella transaktioner under året.

Data som uträkningar för Google baseras på

År

Omsättning (miljarder USD)

Vinst (miljarder USD)

Totala tillgångar (miljarder USD)

Totala skulder (miljarder USD)

2004

3,19

0,4

3,31

0,27

2005

6,14

1,47

10,27

0,74

2006

10,6

3,08

18,47

1,42

2007

16,59

4,2

25,34

2,36

2008

21,8

4,23

31,77

3,53

2009

23,65

6,52

40,5

4,49

2010

29,32

8,51

57,85

11,61

2011

37,91

9,74

72,57

14,43

2012

50,18

10,74

93,8

22,08

2013

59,83

12,92

110,92

23,61

2014

66

14,14

131,13

25,33

2015

74,99

16,35

147,46

27,13

2016

90,27

19,48

167,5

28,46

2017

110,86

12,66

197,3

44,79

2018

136,82

30,74

232,79

55,16

2019

161,86

34,34

275,91

74,47

2020

182,53

40,27

319,62

97,07

2021

257,64

76,03

359,27

107,63

2022

282,84

59,97

365,26

113,76

2023

307,4

73,8

402,42

126,37

2024

350,00 (est.)

100,10 (est.)

450,30 (est.)

143,20 (est.)

Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.

Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.

Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Innehållsförteckning