Vill du investera dina pengar på ett smart sätt men har begränsat med tid?
Då är det dags att utforska möjligheterna med fonder!
Fonder har ofta lägre risk jämfört med enskilda aktier eftersom de är diversifierade över flera olika värdepapper.
Oavsett om du är nybörjare eller erfaren investerare är det viktigt att ha koll på fonder och vad det innebär.
Så häng med när vi utforskar vad fonder är, hur de fungerar och hur du kan dra nytta av dessa!
Här finner du allt du behöver veta om fonder för att kunna ta vettiga finansiella beslut!
Vad är en fond? Hur fungerar en fond? Hur väljer man en fond? Ska man ha fonden på ISK, KF eller AF?
Frågorna är många, men här finner du svaren!
Innehållsförteckning
Inledning
En fond är ett paket av flera olika värdepapper som ett proffs, kallad fondförvaltare, satt ihop. Det finns många fonder som vem som helst kan investera i utan att ens behöva prata med fondförvaltaren.
Du blir indirekt ägare i bolagen som fonden har aktier eller andra värdepapper i, men du har ingen rösträtt i bolagen eller bestämmande om vilka bolag fondförvaltaren ska köpa och sälja. Din roll är mer passiv och du låter fondförvaltaren sköta jobbet.
Man kan beskriva fonder som en kollektiv investering där investerare kombinerar sina kapital för att låta en fondförvaltare placera dessa i de värdepapper som fonden säger sig investera i.
Några av de värdepapperna kan vara aktier, obligationer och råvaror.
Även om fonder ofta beskrivs som ”köp och glöm” och att de sköter sig själva finns det viktiga saker att ha tänka på, inte minst vad du bör kolla på innan du investerar dina pengar i fonder.
Hur fonder fungerar
När du investerar i fonden läggs dina pengar ihop med andra investerares och gör att fondförvaltaren kan köpa fler.
På detta sätt får du en andel av fondens vinst eller förlust.
Du tar del av vinsten eller förlusten genom att sälja andelen tillbaka till förvaltaren.
Förvaltaren säljer då motsvarande belopp i fonden.
För att ha tid på sig att köpa och sälja samlas alla beställningar ihop och körs i bulk vid vissa tillfällen.
Därför kan det dröja både vid köp och vid sälj.
Fondförvaltarens roll
Genom analyser av tillgångar, marknader och bolag försöker fondförvaltaren och dennes team nå och överträffa det resultat andelsägarna (de investerare som köpt fonden) förväntar sig.
Till sin hjälp har fondförvaltaren ofta ett team eller organisationer som bland annat hjälper till att ta fram data och har dialog med bolag.
Fondförvaltaren är ansvarig för fonden och spelar en avgörande roll för att forma fondens innehav. För dig som långsiktig investerare är det därför viktigt att du har förtroende för fondförvaltarens kunskap, eftersom det är detta som avgör hur hög avkastning fonden kommer ge till dig.
Vanligtvis kräver den en lång och gedigen kunskap för att få arbeta som fondförvaltare, men det finns aldrig någon garanti att fondförvaltaren skulle lyckas slå de krav man har på förvaltaren, snarare tvärtom.
Fondförvaltare har visserligen ofta både mer kunskap, kan lägga tid på arbetet samt har ibland tillgång till data och analyser vi andra inte kommer åt. Men fondförvaltaren har även regler som måste följas.
Exempelvis måste fondförvaltaren hålla sig inom ramarna för fonden, t.ex. endast investera i fastighetsaktier eller aktier i Norge, fondförvaltaren måste även hålla sig till globala fondregler som exempelvis begränsar hur stor andel av ett bolag de får äga. Dessa och flera andra regler gör att det blir svårare för en fondförvaltare att slå index.
En annan del av fondförvaltarens roll är att vara med och promota sin fond. För genom att andra köper in sig i fonden så tjänar fondförvaltaren pengar, oftast utan anknytning till hur fonden presterar. Exempelvis kan en fond gå jättedåligt i många år, men avgiften som andelsägare betalar är densamma.
Men det ligger ändå i fondförvaltarens intresse att fonden går bra, för når man inte upp till förväntningarna kommer de som tidigare köpt andelar i fonden tillslut att sälja sina delar för att istället köpa en annan fond. Och mindre kapital att förvalta innebär att fondförvaltaren får in lika mycket pengar i avgifter.
Avgifter
För att få ha en andel i en fond behöver du betala en, eller flera, avgifter.
Vanligtvis betalar man en förvaltningsavgift för fonden. Denna avgiften skiljer sig rejält beroende på vad det är för sorts fond och vad den förväntas prestera. Fonder med minimal förvaltning, som indexfonder, har ofta en låg avgift under 0,5% medan aktivt förvaltade fonder inte sällan har uppåt 2%.
Men det kan vara bra att veta att fondens avkastning alltid presenteras efter att avgiften är dragen.
Utöver detta kan andra avgifter tillkomma, som prestationsbaserade avgifter om fonden presterar bättre än väntat eller transaktionsavgifter för köp och sälj.
Som du säkert förstod i tidigare stycke finns det stora pengar att tjäna för fondförvaltare, men samtidigt fyller fonderna viktig funktion för investerare som inte sällan struntar i avgiften, så länge fonderna går bra.
Mer om hur du hittar den här informationen och vad du bör kolla efter kan du läsa lite längre ner på sidan.
Investerare förväntas vara passiva
Genom att investera i indexfonder (fonder som följer en viss marknad) eller aktiva fonder (där en person förvaltar dina pengar) kan du luta dig tillbaka och låta pengarna jobba.
Pengarna bör fortsätta att skapa avkastning enligt ursprungsplanen och tillsammans med ett automatiskt sparande är det optimala ”passiva sparandet”.
Du behöver helt enkelt bara bestämma vilka fonder du vill ha, och därefter ställa in en automatisk överföring från din bank. Därefter köps fonderna automatiskt och du behöver mer eller mindre aldrig kolla till pengarna. Förutsatt att du gjort en rimlig första analys när du väljer fonderna.
Ett fondsparande är därför fantastiskt bra för alla som inte vill, har kunskap eller har tid att analysera enskilda aktier. Självklart kan det även ligga som grund i en aktieportfölj för att minska risken för dåliga aktieaffärer.
Men det finns även investerare som väljer att vara mer aktiva och följa fondens rörelser och hoppa mellan fonder som går bra, det vill säga har momentum.
Denna sortens fondsparare använder något man kallar för Momentum-strategin, en strategi vi inte går in djupare på här.
Bearbetningstid
När du gör en beställning dröjer det oftast några dagar innan du kan se fonden bland dina värdepapper.
Väntetid när transaktionen beräknas och avräknas för bearbetningstid.
Bearbetningstiden beror på flera saker, men förenklat måste fondförvaltaren samla ihop kapitalet från olika fondköpare och sedan genomföra de köp och administrativa ändringar och verifieringar som ska ske.
Med andra ord ska fondkurser ska beräknas, köp ska genomföras och system ska registrera och verifiera både köp i fonden och de nya fondandelarna. Allt detta, och mycket mer, gör att det dröjer ofta 2-3 dagar innan du blir andelsägare och kan se din fond bland dina övriga värdepapper.
Typer av fonder
Eftersom fonder är en produkt som både är efterfrågad och ger fondbolaget en bra avkastning ligger det i allas intresse att ha flera olika sorters fonder att välja mellan.
Det finns en mängd olika fonder, men de kanske vanligaste man talar om är aktiefonder, indexfonder (som ofta är en sorts aktiefond), räntefonder och ETFer (börshandlade fonder).
Aktiefonder
Snabba ord om risk innan du läser vidare
Risk i fondvärlden baseras på hur mycket fondens innehav svänger i värde, ju mer den svänger desto högre risk.
Ju högre risk man tar desto högre avkastning vill man generellt ha.
Och som du säkert redan läst på ALLA sidor som handlar om aktier, fonder eller investeringar i stort:
Alla investeringar innebär en risk att förlora hela eller delar av kapital.
Vilken risk man bör ha i fondsparandet baseras ofta på hur lång tidshorisont man har i sitt sparande.
Läs artikeln om allokering för att hitta förslag på olika portföljer utifrån din tidshorisont.
Som namnet antyder är en aktiefond en fond som fokuserar på aktier.
Aktiefonderna kommer i alla former och storlekar, var och en med sin unika inriktning och strategi som ska ge sina investerare högre eller stabilare avkastning. Från Sverigefonder som inriktar sig på inhemska bolag till globalfonder som sträcker sig till världens alla hörn.
Dessutom finns en mäng fonder som specialiserar sig på olika branscher, exempelvis de populära teknikfonderna som fokuserar på den snabbt växande sektorn av teknisk innovation.
Eftersom aktier har tendens att svänga mer än många andra sorters värdepapper anses aktiefonder ha en hög risk. På grund av den höga risken är en fondportfölj som består till stor del av aktiefonder främst lämpligt för som planerar att spara i 15 år eller mer. Anledningen till att jag skriver 15 år och inte 5-7 år (som flera aktiemäklare och fonder ofta föreslår) är att det vid flera tillfällen dröjt mer än 7 år innan en hårt koncentrerad aktieportfölj återhämtat sig från stora börsfall.
Men för ett långsiktigt sparande där man inte planerar att röra pengarna är en stor del aktiefonder ofta en mycket god idé!
Indexfonder
Ett index är en sorts sammanställning som väger samman utvecklingen i flera olika värdepapper.
En indexfond försöker efterlikna det valda indexet och därmed även dess utveckling.
Karaktäristiskt för indexfonder är att de sköter sig själva med minimal ansträngning för fondförvaltaren.
Detta innebär att avgifterna blir väldigt mycket lägre.
På grund av de lägre kostnaderna tycker jag att indexfonder logiska och ofta bästa lösningen för långsiktigt passivt sparande.
Dessutom talar många investeringsproffs väl om indexfonder, exempelvis Warren Buffett som vid flera tillfällen sagt att indexfonders avkastning slår fondförvaltarna över tid.
Det finns flera olika sorters indexfonder, och för den som nöjer sig att vara lagom bra (eller medelmåttig), utan tid eller ansträngning på att hitta en fondförvaltare, så passar indexfonder bra.
Vanligen representerar ett aktieindex en hel aktiemarknad eller bransch, men det mesta man kan paketera ihop enligt förutbestämda regler kan man göra ett index av.
De aktieindex man talar mest om är de som följer utvecklingen av aktier inom specifika länder, exempelvis de länderna vars index jag valt att skriva om: Svenska börsen (OMXS30), Norska börsen (OSEBX25), Finska börsen (OMXH25) och Danska börsen (OMXC25).
PLUS Allabolag Sverige Index
Ska efterlikna det breda svenska aktieindexet SIXPRX som är den genomsnittliga avkastningen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar. Fonden består av hundratals aktier.
SEB Sverige Indexnära B utd
Efterliknar det breda aktieindexet SIXPRX, men återinvesterar inte utdelningar. Istället delas dessa ut till de som har andelar i fonden. Fonden består av hundratals aktier.
Länsförsäkringar Global Index
Följer de utvecklade globala aktiemarknaderna men exkluderar de bolag som inte passar in i fondens hållbarhetskrav.
Likt många andra globala indexfonder är exponeringen mycket stor mot USA.
PLUS Småbolag Sverige Index
Efterliknar Carnegie Small Cap Return Index som består av ca 200 aktier noterade på Stockholmsbörsen.
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index A
Innehåller aktier som främst är utgivna av företag inom tillväxtmarknader. Fondens andelar finns främst i Kina, Sydkorea, Taiwan och Indien.
Räntefonder
Räntefonder består av olika räntebärande papper.
Med andra ord består en räntefond av värdepapper på att fonden har lånat ut pengar till olika bolag och stater. För de utlånade pengarna får fonden ränta utbetald.
Räntefonder anses ofta säkrare än aktiefonder, vilket inom fond-världen även innebär en lägre förväntad avkastning.
Vanligtvis delar man upp räntefonder utefter vad de har för sorts värdepapper och hur lång tid lånen ska betalas tillbaka på.
Korta räntefonder har främst räntebärande papper med en löptid på 3 år eller kortare.
Medellånga/mixade räntefonder räntefonder har främst räntebärande papper med en löptid på 4 till 10 år.
Långa räntefonder har främst räntebärande papper med en löptid på mer än 10 år.
Definitionen ovanför varierar dock lite, speciell beroende på region. Men det ger en bra bild på ungefär vad de olika sorters fonderna betyder.
Sedan finns många andra olika varianter av fonder där man också använder sig av räntor, men dessa brukar inte kallas räntefonder.
Exempel på bra räntefonder:
Korta räntefonder
Länsförsäkringar Kort Räntefond.
Lannebo Räntefond Kort.
Mixade räntefonder
AMF Räntefond Mix.
Långa räntefonder
AMF Räntefond Lång.
Börshandlade fonder (ETF)
Börshandlade fonder, eller ETFer (Exchange Traded Fund) som de även kallas, fungerar som en ”vanlig fond” på många sätt.
Den största skillnaden mellan en ETF och en ”vanlig fond” är att när du köper andelar i ETFen sker det nästan direkt. Så när ett köp av en ETF gått igenom på din skärm kommer du direkt ha fonden i din depå, likt ett aktieköp.
Likt alla fonder kan avgiften på en ETF variera beroende på inriktning, men ETFer brukar generellt ha en rimlig avgift, inte minst de som följer ett index.
Varför investera i fonder?
Den uppenbara anledningen till att investera är lägga ut pengar idag, för att få mer pengar imorgon.
Fonder är ett suveränt verktyg för detta, både för nybörjare och för erfarna.
Enkelt
Fonder sköter sig helt utan din påverkan.
Oavsett om du har en aktivt förvaltad fond (med en fondförvaltare) eller en lite mer passivt förvaltad fond (exempelvis indexfond) behöver du inte göra mycket när du väl köpt fonden.
Dessutom behöver du inte ta beslut om enskilda aktier, istället får du en ”hel korg” med olika värdepapper.
Automatiskt
De flesta stora mäklarna ger dig möjligheten att månadsspara i fonder.
Så med några enkla knapptryck sätter du upp så pengarna dras pengarna från ett valfritt konto. Kontot kan vara i samma eller i en annan bank.
Sedan görs ett köp automatiskt i den fonden bestämt, på det datum du önskat.
Sedan kan du glömma kontot helt och återkomma några år senare om du önskar.
Det kanske bästa är att du gör allt digitalt från den banken du har dina fonder i.
Supersmidigt!
Det ultimata långsiktiga sparandet som du inte ens märker av helt enkelt!
Professionell förvaltning
Vanligtvis kostar det mycket pengar att få en skräddarsydd aktieportfölj med hjälp av ett proffs.
Men med fonder går du samman med andra investerare och låter en fondförvaltare ta hand om ert kapital. Detta gör det möjligt för dig att få bra portfölj som någon ser över, utan att du behöver betala stora kostnader.
Jag vill dock höja ett varningens finger:
Professionella förvaltare är säljare. De får betalt även om fonden går dåligt, även om det ligger i deras intresse att det går bra så fler vill betala för fonden.
Tro med andra ord inte på allt fondförvaltaren säger. Var kritisk!
Riskspridning
Eftersom fonder ofta består av hundra- eller tusentals värdepapper är fonder ett bra redskap för att få riskspridning.
Med andra ord: om en aktie i en fond tappar värde så påverkar det inte din depå avsevärt mycket eftersom andra aktier kanske går bättre.
Därför är fonder sällan raketer, men sannolikheten att alla aktierna i en fond går i konkurs är osannolik.
På det sättet både sänker du risken att för permanenta förluster och minskar sannolikheten att du mår dåligt av snabba svängningar i dina investerade pengars värde.
Dessutom kan du få ta del av aktier som du annars inte kan ta del av.
Exempelvis kan Apple ingå i din portfölj, som enskilt kostar ett par tusenlappar att köpa, som fraktioner i den fondandel du köpt för 100kr.
Så med fonder kan du trots ett relativt litet sparande få en bred portfölj.
Man brukar jämföra riskspridningen i fonder med en fruktkorg.
Ska du köpa frukt åt någon men inte vet vad som passar kan det vara en bra idé att köpa hela korgen.
Lite päron, banan, äpple, kiwi och annat smått och gott.
Sannolikheten för att något i korgen blir uppskattat är större än om du köper ett knippe med bananer.
Dessutom gör det inte så mycket om bananerna i fruktkorgen är dåliga, det finns ju annan frukt att äta.
Desto värre är det om du bara köpt bananklasen som va dålig.
Detsamma gäller dina investeringar.
Om en enskild aktie går dåligt gör det inte så mycket i en bred fond, eftersom de andra innehaven förhoppningsvis går bättre och kan väga upp för den misslyckade investeringen.
ISK, KF eller AF?
Generellt brukar man vilja ha fonder med hög avkastning på ISK (Investeringssparkonto), så har fonden hög risk bör den vara på ett ISK.
Det finns dock två varianter då fonder inte borde vara på ISK.
1. Om fonden har hög risk samt utdelning och dessutom är utländsk bör majoriteten av befolkningen ha fonden på en KF (kapitalförsäkring). Det fungerar ungefär som en ISK, men du slipper betala extra skatt till utlandet. Likt ISK sköter sig detta själv på deklarationen.
2. Har fonden låg risk och låg förväntad avkastning, t.ex. vissa räntefonden kan det ibland vara bättre att ha fonden i en AF (Aktie- & Fondkonto).
I dessa fall kan det vara bättre att betala 30% skatt på vinsten i samband med försäljning istället för en fast årlig skatt (som du betalar med ISK och KF).
Sugen att lära dig mer? Här är ytterligare fyra lästips!
Läs även: Välj rätt risk i ditt sparande genom smart allokering.
Läs även: Mina boktips – Bästa böckerna om aktier och investeringar.
Läs även: Varför investera? – Aktie- och fondskola del 1.
Läs även: Hur man gör en fundamental aktieanalys.
Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.
Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.
Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
