Oljefonden – Kan Norge köpa Sverige?

I olika idrottssammanhang har Norges hejarklack ofta skanderat att Norge är rikare än Sverige.

Inte minst när det norska skidlandslaget 2024 spelade “Vi kan köpa hela Sverige om vi vill” på en skidstadion i samband med en stor tävling.

Men finns det något belägg för detta? Kan Norge köpa Sverige?

Här går vi till botten med det!

Följande text är uppdaterad 2024-12-20.
Lästid ca 3 minuter.

Kan Norge köpa Sverige?

Ja, i teorin kan Norge köpa Sveriges börsnoterade bolag 1,7 gånger med kapitalet i Norska Oljefonden.
Men i praktiken går det inte.

Snabba fakta Norska Oljefonden.
Ägare – Norska medborgare genom staten.
Investerar i – uteslutande i Utlandet.
Andel pengar från olja – Mindre än 50%, resten är från investeringar.

Fonden ökade med 11,1% per år mellan 2014-2024 tack vare investeringar och tillskott från olja.

I teorin (hur uträkningen görs)

Norges oljefond innehåller pengar från olja och investeringar som tillhör det norska folket.
Tankeexemplet går ut på att alla pengar i Oljefonden riktas mot investeringar i Sverige.

Genom att, via SCBs statistikdatabas, ta fram aktuellt värde på alla Sveriges noterade bolag och jämföra med Norges Oljefond får man fram om Norges oljefond kan köpa hela svenska börsen.

I exemplet kan Norge köpa Sverige om Oljefondens värde överstiger den svenska börsens samlade värde.

I praktiken

Självklart kan en fond inte köpa ett land på riktigt av flera anledningar.

Några exempel.
Nationell suveränitet – Länder är inte till salu. Sveriges sjävlständighet är grundlagsskyddad och kan inte överlåtas genom ekonomiska transaktioner.
Investeringsregler – Oljefonden får inte investera i tillgångar som kan hota andra länders suveränitet. Detta enligt både norska och internationella lagar.
Strategiska begräsningar – Oljefonden ska inte investera i nationers infrastruktur eller offentliga verksamheter.
Premie vid bud – Dessutom skulle bolagsvärden öka rejält i samband med att dessa blir uppköpta.
Statliga bolag – Uträkningen på sidan sker “endast” på börsnoterade svenska bolag.
Helt statliga bolag är inte med i uträkningen.

Så för de som är rädda att våra grannar i väst ska köpa oss är svaret: Nej, det går inte.

Vad är Norska Oljefonden?

På 1960-talet satsade Norge på olja genom att förklara ägandeskap i de delar av Nordsjön som gränsar till Norge.
Genom att låta andra företag stå för prospekteringen, men behålla äganderätten till oljan, kunde Norge säkra enorma rikedomar när landet 1969 bokstavligen och bildligt ”träffade olja”.

Norges ekonomi växte kraftigt och för att skapa balans i landet beslöt man att pengarna från oljan skulle användas försiktigt.

År 1990 lade den norska regeringen grunden för den Norska Oljefonden genom att införa en lag som reglerade hur intäkterna från landets olje- och gasutvinning skulle hanteras.
Statens Pensjonsfond Utland fick in sina första pengar 1996.

Fonden ägs av folket och förvaltas av Norges centralbank åt finansdepartementet.
Målet är att förvalta pengarna till framtida generationer.

Inledningsvis fick fonden mycket kritik eftersom man inte trodde det var möjligt för ett land att över tid förvalta en fond.
Men oavsett vem som har lett landet har man varit eniga om hur fonden ska hanteras.

På grund av ränta på ränta-effekten och ett långsiktigt tänk är inte ens 50% av pengarna som sitter i fonden från olja, utan merparten består av avkastningen som fonden lyckats generera genom investeringar.

Numera är Norges oljefond en av världens största fonder och äger nästan 1,5% av alla världens aktier!
Störst innehav har man i Europa och Nordamerika.

Grundpelarna är att fonden ska vara transparent, ha ansvarsfulla investeringar och noggrant följa etiska riktlinjer.

Mer om historiken bakom oljefonden hittar du på Norges Bank Investment Management hemsida.

Norges oljefond värde

För att få fram värdet på fonden kan du kolla här: https://www.nbim.no/en/.
Men till alla oss svenskar där ute vill jag bara varna, det kan vara en provocerande räknare!

Sverige kunde ägt olja

När oljebolag började utforska och utvinna olja i Nordsjön på 1960-talet, var Sverige inte aktivt involverat i denna industri. På den tiden var Sverige starkt inriktat på kärnkraft som sin huvudsakliga energikälla. Dessutom hade Sverige redan tillgång till vattenkraft och såg inte samma behov av att satsa på fossila bränslen som Norge gjorde.

Det sägs att Sverige avfärdade möjligheten att investera i norsk oljeutvinning, eftersom man ansåg att det var ett riskabelt projekt. Vid den tidpunkten var det osäkert om oljefyndigheterna skulle vara ekonomiskt lönsamma.

Men Norge såg potentialen och fortsatte att utveckla sin oljeindustri.
Det skulle visa sig vara en enorm ekonomisk framgång när man upptäckte världens största oljefält till havs.
Flera år senare fick vi svenskar en ny chans, denna gång via Volvo.

Ny chans via Volvo

1978 var VD Pehr G Gyllenhammar var på jakt efter investerare till Volvo.
Därför erbjöd man den norska staten 40% av Volvo för 200 miljoner svenska kronor.
Norges, som ännu inte var rika som troll på olja, kom med ett moterbjudande som skulle ge Volvo 10% av intäkterna från Oseberg Oil Field i Nordsjön. För att affären skulle gå igenom var Norge redo att ändra 23 lagar.

Men Volvos aktieägare gillade inte att sälja de svenska nationella tillgångarna mot “magiska bönor”.
Majoriteten, 60%, röstade ändå för affären, men eftersom man behövde minst 66% röster blev det inget.

Både Volvos VD och Norges statsminister ansåg att detta var beklagligt, men aktieägarna hade sagt sitt.

Några år senare upptäcktes stora oljefyndigheter i Nordsjön och man estimerade oljereserver i Oseberg till 2,3 miljarder fat. Med ett oljepris på 70 dollar per fat innebär det ett värde på runt 1610 miljarder kronor.
Och då är inte naturgas medräknat.

Läs även: Oljeaktier – Aktievärderingar i exklusiv lista

Läs även: Se om börsen är övervärderad med Buffett-indikatorn

Läs även: Varför investera? Aktieskola del 1

Läs även: Norska börsen – Aktievärderingar av bolagen i OSEBX25

Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.

Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.