Hej och välkommen till guiden om allokering!
Oavsett om du är nybörjare eller avancerad investerare är smart allokering viktigt att förstå för att lyckas med framgångsrika investeringar.
Här får du läsa om enkla men effektiva metoder för att bygga en stabil och lönsam portfölj.
Dessutom har jag rankat de 7 bästa sätten att allokera portföljen, baserat på analys av 52 års data, för att du ska hitta den bästa metoden för dig beroende på riskaptit och investeringshorisont. Här får du även förslag på rimliga indexfonder per allokeringsstrategi.
Du kan även läsa om andra tips och trix för en väldiversifierad portfölj, t.ex. hur många aktier man bör ha i en portfölj.
Så fortsätt läsa om du vill lära dig mer om riskspridning genom allokering!
Innehållsförteckning
Vad är allokering?
Allokering, eller tillgångsallokering som det också kallas, betyder fördelning/tilldelning och inom finans handlar det om hur du fördelar ditt kapital eller resurser oavsett om du gör det som företagare eller privatperson.
Vanligtvis allokerar man sitt kapital eller resurser med ett speciellt syfte. Syftet kan exempelvis vara att maximera avkastningen, minimera risken eller spara till ett speciellt inköp. Så för en vettig aktieallokering måste man först veta vad man sparar till och/eller när man behöver pengarna.
Kort och gott handlar det om att ta smarta beslut med det man har!
Inom investeringar vill man ha så hög avkastning till så låg risk som möjligt.
Eftersom liknande tillgångar reagerar ungefär på samma sätt vid omvärldshändelser, till exempel ökar aktiers värde vid låg ränta, spelar ofta den valda tillgången större roll än vilket bolag eller fond man investerar i.
Exempel på tillgångar är olika sorters aktier, råvaror och obligationer.
När man pratar om allokering brukar man även nämna diversifiering i samma andetag. Både allokering och diversifiering är närbesläktade och brukar användas utan större särskiljning då de handlar om att sprida risk på ett smart sätt och är en grundläggande sten i en sund investeringsstrategi.
Diversifiering handlar om hur du sprider investeringarna mellan de olika typerna av investeringar när du redan valt tillgången du vill allokera kapitalet i.
Varför är allokering viktigt?
Inom finans är allokering viktigt eftersom det kan minimera risken att förlora pengar.
Enligt mig är allokering extra viktigt för nya personer på börsen som inte har varit med om börsens nyckfullhet. Ett stort börsfall skulle kunna få en nybörjare att sälja av sina tillgångar i panik och i värsta fall helt ignorera investeringar i framtiden.
Genom att sprida investeringarna över olika tillgångar sänker du risken att förlora stora belopp på grund av svagheter i en specifik marknad. Detta bidrar till en jämnare portfolio och kanske även att du inte är lika orolig för börsens svängningar.
Med en välbyggt portfölj med flera olika tillgångsslag kanske du inte alltid får lika hög avkastning som en fokuserad portfölj, men du är redo för en bra och stabil avkastning i det långa loppet.
Olika tillgångsslag presterar olika beroende på ekonomiskt klimat
Genom att ha koll på olika tillgångar och hur dessa fungerar under olika ekonomiska klimat får du en djupare förståelse för olika allokeringar.
Med dessa kunskaper kan du sätta ihop en välbalanserad portfölj.
Om tillgångarna kombineras på rätt sätt kan du sedan anpassa en balanserad portfölj utifrån ditt egna avkastningskrav och riskvilja.
Allokeringsteknikerna på sidan fungerar lika bra för fonder som för enskilda aktier.
Diagrammet visar vilka investeringstyper som mår bra i olika klimat.
Ju längre ut i cirkeldiagrammet en tillgång är, desto bättre förmodas den vara i det specifika ekonomiska klimatet på marknaden.
Genom att kombinera tillgångar som reagerar olika kan man plana ut större börsfall och få en jämnare avkastning över tid.
Exempel:
Om man kombinerar en portfölj av statsobligationer och råvaror så får man en stabilare avkastning än om man enbart har statsobligationer eller råvaror. Dock kan man förvänta sig att avkastningen inte kommer vara lika bra som den bäst presterande tillgången, men inte heller lägre än den sämre av tillgångarna.
Notera att olika delar i grafen har olika avkastning och volatilitet.
Det går alltså inte att bygga en portfölj med 50% obligationer och 50% råvaror och kalla den välbalanserad bara för att den har tillgångar som inte korrelerar med varandra. Dessutom är grafen en förenkling som stämmer för det mesta, men inte alltid.
När ska man äga aktier?
Aktier tenderar att prestera som bäst när tillväxt är högre än förväntan och/eller när inflation är lägre än förväntan.
Aktier stiger ofta under hög tillväxt eftersom bolag mår bra när pengar rullar och och kunder köper tjänster.
Det ger mer pengar i handen för den anställde, som i sin tur kan köpa aktier.
Om inflationen blir för hög måste räntan höjas för att försvara valutakursen. Om räntan höjs blir det dels dyrare för bolag att låna pengar och färre har råd att köpa tjänster. Dessutom ökar den riskfria räntan (ofta 10årig statsobligation) som i sin tur innebär att investerare kanske vill börja sälja av sina aktier för att istället investera i den ”riskfria” obligationen, detta får aktierna att sjunka ytterligare.
När ska man äga råvaror?
Råvaror tenderar att prestera som bäst när tillväxt är högre än förväntan och/eller när inflation är högre än förväntan.
Guld är dessutom populärt som värdebevarare när tillväxten är lägre än förväntan, vilket gör att guldets värde ofta stiger.
När ska man äga obligationer?
Statsobligationer presterar vanligtvis bra när inflationen är lägre än förväntan.
En anledning är att om räntorna sänks, för att tackla inflationen, så blir tidigare utfärdade obligationer mer attraktiva än de nya obligationerna som ger lägre ränta.
7 förslag på smart tillgångsallokering
I tabellen nedan kan du se 9 populära allokeringsstrategier samt vad obligationer, guld och handelsvaror har presterat under samma period.
Fokus ligger på en smart sammansättning av indexfonder och ETFer med låg kostnad, perfekt för ett automatiskt sparande!
Korta obligationer har en löptid på 3 år eller kortare.
Medellånga obligationer har en löptid på 4 till 10 år.
Långa obligationer har en löptid på mer än 10 år.
Vilket är det bästa sättet strategin för aktieallokering?
Efter att ha kollat på data från 50 år anser jag följande:
1. 100% aktier – Bästa allokeringen 15 år+
100% aktier är den bästa allokeringen för erfarna investerare med en sparhorisont på 15 år eller längre.
Portföljen kan svänga rejält, men utan uttag har 100% aktier varit den bästa allokeringen för en långsiktig investeringsportfölj.
För att sänka risken bör man diversifiera (se tips längre ner), köpa billiga bolag och/eller ha ett månadssparande.
| 1970-2022 | Genomsnittlig avkastning | Sannolikhet till förlustår | Största minskningen ett år | Längsta tid till återhämtning |
| 100% aktier | 7,70% | 32% | 51% | 13 år |
Ursprunglig allokering
100% USA Total Stock Market Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
Min svenska variant av allokeringen i 100% aktier
100% PLUS Allabolag Sverige Index eller SEB Sverige Indexnära.
Vill man ha lite mer investmentbolag kan man även lägga till Spiltan Aktiefond Investmentbolag som är fokuserad på svenska investmentbolag.
Fördelar:
Bäst avkastning över tid.
Nackdelar:
Väldigt hög volatilitet och risk.
Kräver is i magen för att inte sälja i nedgångar.
2. Golden Butterfly – Bästa allokeringen 3-7 år
Golden Butterfly är det bästa valet för investerare med kortare investeringshorisont (3-7 år) och som ändå envisas att investera på börsen.
Allokeringen kan också vara bra för nya som ännu inte fått vara med om större börsfall, och därmed inte säkert vet hur man reagerar när förlusterna hopar sig.
| 1970-2022 | Genomsnittlig avkastning | Sannolikhet till förlustår | Största minskningen ett år | Längsta tid till återhämtning |
| Golden Butterfly | 5,80% | 19% | 19% | 3 år |
Golden Butterfly är skapad av ”Tyler” på PortfolioCharts.com och går ut på att ha en portfölj av tillgångar som klarar sig bra i tillväxt, recession, inflation och deflation. Historiskt har detta gett en låg risk med relativt hög avkastning.
Allokeringen påminner om Permanenta Portföljen, men med en större andel aktier samt Small Cap.
Resultatet mellan 1970-2022 är imponerande, men så blir det såklart när man kollar på historik för att skapa en bra portfölj. Hur framtiden ser ut vet vi såklart inte.
Ursprunglig allokering
20% USA Total Stock Market Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
20% USA Small Cap Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
20% Långa obligationer – presterar väl vid lägre inflation än förväntan / hög ränta.
20% Korta obligationer – presterar väl vid neutral / hög ränta.
20% Guld – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / högre inflation än förväntan.
Min svenska variant av allokeringen i Golden Butterfly
20% PLUS Allabolag Sverige Index eller Spiltan Aktiefond 20% Investmentbolag.
20% PLUS Småbolag Sverige Index eller Storebrand 20% Sverige Småbolag Plus A SEK.
20% AMF Räntefond Lång.
20% Länsförsäkringar Kort räntefond eller Lannebo Räntefond Kort.
20% WisdomTree Physical Swiss Gold (GZUR) eller Amundi Physical Gold ETC (GLDA).
Fördelar:
Lägst sannolikhet till förlustår.
Lägst minskning på ett år.
Kortast tid till full återhämtning.
Nackdelar:
Avkastningen är ca 2 procentenheter lägre än strategin ”100% aktier” och ligger avkastningsmässigt på en blygsam 6e plats av artikelns allokeringar.
3. Pinwheel Portfolio – Bästa allokeringen 7-15 år
Pinwheel Portfolio är ett utmärkt alternativ för den som vill ha lite lägre risk än 100% aktier och högre avkastning än Golden Butterfly.
Tidshorisonten bör vara minst 6-9 år för att kunna parera ett ev. börsfall.
Allokeringen passar dessutom bra ihop med en strategi där man utfärdar säljoptioner med täckning, eftersom Pinwheel har 10% kassa.
| 1970-2022 | Genomsnittlig avkastning | Sannolikhet till förlustår | Största minskningen ett år | Längsta tid till återhämtning |
| Pinwheel portfolio | 6,20% | 26% | 24% | 5,5 år |
Likt Golden Butterfly är Pinwheel Portfolio är skapad av ”Tyler” på PortfolioCharts.com och skapad för att ge bästa möjliga avkastningen tillbakablickat.
Risk och avkastningsmässigt är portföljen ett mellanting av 100% aktier och Golden Butterfly.
Jämfört med ”100% aktier” har Pinwheel Portfolio lyckats halvera största minskningen och tid till återhämtning.
Även sannolikheten till ett enskilt förlustår har minskat till priset av 1,50% årlig avkastning.
Allokeringen i Pinwheel Portfolio är min personliga favorit och ungefär den jag brukar ha i min portfölj, vilket bidrog till att portföljen gick +10% under 2022 medan börsen (SIXRX) slutade på -22,40%.
Ursprunglig allokering
15% USA Total Stock Market Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
15% Internationella aktier – presterar väl vid ekonomisk tillväxt.
15% REITs – presterar väl vid lägre inflation än förväntan / låg ränta.
15% Medellånga obligationer – presterar väl vid lägre inflation än förväntan / hög ränta.
10% USA Small Cap Value Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
10% Tillväxtmarknader – presterar väl vid ekonomisk tillväxt.
10% Guld – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / högre inflation än förväntan.
10% Kassa – presterar väl vid tillväxt enligt förväntan / låg inflation.
Min svenska variant av allokeringen i Pinwheel Portfolio
15% PLUS Allabolag Sverige Index eller Spiltan Aktiefond Investmentbolag.
15% AMF Aktiefond Global eller Spiltan Globalfond Investmentbolag.
15% PLUS Fastigheter Sverige Index.
15% AMF Räntefond Mix eller AMF Räntefond Lång.
10% PLUS Småbolag Sverige Index eller AMF Aktiefond Småbolag.
10% Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index A eller AMF Aktiefond Tillväxtmarknader.
10% GZUR (WisdomTree Physical Swiss Gold) eller GLDA (Amundi Physical Gold ETC).
10% Kassa på ett sparkonto med ränta, fria uttag och insättningsgaranti.
Fördelar:
Bättre avkastning än Golden Butterfly.
Lägre risk än 100% aktier.
10% kassa som extra krut när tillfälle ges.
Nackdelar:
Högre risk än Golden Butterfly.
Lägre risk än 100% aktier.
4. 60/40 – En klassisk allokering
60/40 innebär att man håller 60% aktier och 40% medellånga obligationer.
”Värdeinvesteringens fader” Benjamin Graham skriver om 50/50 i boken Intelligent Investor.
Även indexfondens skapare Jack Bogle gjorde 50/50 portföljen populär.
Tanken är att som standard hålla 50/50, men skifta om till större del aktier när det är rea.
Likaså bör man enl. den ursprungliga strategin vikta ner aktier och öka obligationer när aktier är dyra.
Den här 60/40-portföljen bryr dock sig inte om hur marknaden går, utan endast att omvikta till 60/40 en gång om året.
| 1970-2022 | Genomsnittlig avkastning | Sannolikhet till förlustår | Största minskningen ett år | Längsta tid till återhämtning |
| 60/40 | 5,60% | 28% | 37% | 12,5 år |
Ursprunglig allokering
60% USA Total Stock Market Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
40% Medellånga obligationer – presterar väl vid lägre inflation än förväntan / hög ränta.
Min svenska variant av allokeringen i 60/40-portföljen
60% PLUS Allabolag Sverige Index eller Spiltan Aktiefond Investmentbolag.
40% AMX Räntefond Mix eller AMF Räntefond Lång.
Fördelar:
Endast två tillgångar sorters att ha koll på.
Tenderar att prestera väl i när räntan är hög.
Nackdelar:
Tappar ganska mycket avkastning till relativt liten riskspridning, jämfört med 100% aktier, baserat på historisk data.
Har länge känts föråldrad i ”nutidens” räntemiljöer.
Lästips!
Läs mer om fördelarna med 60/40 och index-investering i John Bogles mästerverk The Little Book of Common Sense Investing.
5. No-Brainer
No-Brainer skapades av William Bernstein och står med i hans bok ”The Intelligent Asset Allocator”.
Portföljen fokuserar på aktier men att sprida risken genom att ha aktier med olika framtid och geografisk tillhörighet.
| 1970-2022 | Genomsnittlig avkastning | Sannolikhet till förlustår | Största minskningen ett år | Längsta tid till återhämtning |
| No-brainer portfolio | 6,00% | 26% | 41% | 9,5 år |
Ursprunglig allokering
25% USA Large Cap Blend Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
25% USA Small Cap Blend Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
25% Internationella aktier – presterar väl vid ekonomisk tillväxt.
25% Korta obligationer – presterar väl vid neutral tillväxt / hög ränta.
Min svenska variant av allokeringen i No-Brainer
25% PLUS Allabolag Sverige Index eller Spiltan Aktiefond Investmentbolag.
25% Plus Småbolag Sverige Index.
25% AMF Aktiefond Global eller Spiltan Globalfond Investmentbolag.
25% Länsförsäkringar Kort Räntefond eller Lannebo Räntefond Kort.
Fördelar:
Hög avkastning.
Kortare återhämtningstid än 100% aktier.
Nackdelar:
Stor volatilitet.
Lästips!
Vill du läsa mer om tillgångsallokering och No-Brainer portföljen kan du läsa mer i The Intelligent Asset Allocator av Willam Bernstein.
6. Allvädersportföljen
Allvädersportföljen skapades av Ray Dalio med syftet att kunna hantera alla börsens alla säsonger (Inflation över förväntningar, inflation under förväntningar, tillväxt över förväntning och tillväxt under förväntning).
Portföljen diskuteras i Money Master The Game av Tony Robbins där den anses vara nyckeln till att få gemene man att investera inför pensionen.
| 1970-2022 | Genomsnittlig avkastning | Sannolikhet till förlustår | Största minskningen ett år | Längsta tid till återhämtning |
| Allvädersportföljen | 5,00% | 25% | 24% | 10,5 år |
Ursprunglig allokering
40% Långa obligationer – presterar väl vid lägre inflation än förväntan / hög ränta.
30% USA Total Stock Market Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
15% Medellånga obligationer – presterar väl vid lägre inflation än förväntan / hög ränta.
7,5% Guld – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / högre inflation än förväntan.
7,5% Råvaror – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / högre inflation än förväntan.
Min svenska variant av allokeringen i Allvädersportföljen
40% AMF Räntefond Lång.
30% PLUS Allabolag Sverige Index eller Spiltan Aktiefond Investmentbolag.
15% AMF Räntefond Mix eller AMF Räntefond Lång.
7,5% WisdomTree Physical Swiss Gold (GZUR) eller Amundi Physical Gold ETC (GLDA).
7,5% iShares Diversified Commodity Swap (EXXY) eller iShares Diversified Commodity Swap UCITS ETF USD A (SXRS).
Fördelar:
Skapad av den kanske bäst portföljallokeraren i världen.
Kan ev. få återupprättelse i miljöer där räntan är hög.
Nackdelar:
Till synes en bra allokering, men har historisk inte presterat enl. förväntan och fått en del kritik på senare år.
Finns liknande alternativ som presterat bättre till en lägre risk (t.ex. Golden Butterfly).
Läs mer om Allvädersportföljen på: https://www.bridgewater.com/research-and-insights/the-all-weather-story
7. Permanenta portföljen
Permanenta portföljen skapades av politikern och investeringsrådgivaren Harry Brown.
Allokeringen går likt Allvädersportföljen och Golden Butterfly ut på att balansera tillväxt, recession, inflation och deflation för att prestera väl under samtliga perioder.
Allokeringen passar dessutom bra ihop med en strategi där man utfärdar säljoptioner med täckning, eftersom Permanenta portföljen har 25% kassa.
| 1970-2022 | Genomsnittlig avkastning | Sannolikhet till förlustår | Största minskningen ett år | Längsta tid till återhämtning |
| Permanenta portföljen | 4,50% | 23% | 20% | 3,5 år |
Ursprunglig allokering
25% USA Total Stock Market Index – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / lägre inflation än förväntan.
25% Långa obligationer – presterar väl vid lägre inflation än förväntan / hög ränta.
25% Guld – presterar väl vid högre tillväxt än förväntan / högre inflation än förväntan.
25% Kassa – presterar väl vid tillväxt enligt förväntan / låg inflation.
Min svenska variant av allokeringen i Permanenta portföljen
25% PLUS Allabolag Sverige Index eller Spiltan Aktiefond Investmentbolag.
25% AMF Räntefond Lång.
25% WisdomTree Physical Swiss Gold (GZUR) eller Amundi Physical Gold ETC (GLDA).
25% Kassa på ett sparkonto med ränta, fria uttag och insättningsgaranti.
Fördelar:
Låg risk.
Stor del pengar vid sidlinjen, vilket passar bra i tider där en värdeinvesterare har problem att hitta rimligt prissatta aktier.
Nackdelar:
Låg avkastning.
Får stryk av Golden Butterfly på alla punkter, historiskt sett.
Lästips!
Harry Brown, skaparen av Permanenta portföljen skriver bland annat om strategin i sin populära bok Fail-Safe Investing.
Tips hur man får hög avkastning till låg risk
15-20 aktier är optimalt
Ray Dalio, en av världens mest framstående personer inom allokering och diversifiering har via en matematisk formel konstaterat att 15-20 likaviktade aktier som inte korrelerar med varandra är optimalt att ha för någon som sysslar med aktieinvestering.
Vid 15-20 aktier innebär att risken för att ett ensamt bolag gör stor skada på portföljen blir begränsat, samtidigt som varje aktieval påverkar hur portföljen presterar.
Exempel:
Om du har en portfölj med 20 aktier, med samma summa investerat, är varje aktie 5% av portföljen.
Om en av dessa aktier halveras sjunker portföljen med 2,5%. Ev. kommer de andra bolagen stiga och förlusten blir ännu mindre.
Hade du inte diversifierat och haft oturen att endast äga den fallande aktien skulle din portfölj istället tappa 50% i värde.
Fler än 15-20 aktier sprider riskerna ytterligare, men framförallt blir det svårare att genom stockpicking göra stora vinster eftersom dessa sprids ut på ännu fler. Dessutom är det svårare att hålla koll när man har en portfölj av flera bolag, såvida man inte har ett passivt fondsparande, förslagsvis i en indexfond.
Dessutom kan det kännas meningslös att lägga timmar på att analysera bolag som senare endast ökar portföljens värde med 5% om bolaget stiger 100%. Det blir därför en avvägning hur diversifierad portfölj man bör ha, vilket du kan läsa om lite längre ner.
Den som månadssparar utan att göra en enskild bolagsanalys, t.ex. i ett automatiskt fondsparande, kan man utan problem ha tusentals bolag.
Månadssparande
Ett månadssparande innebär att du varje månad, utan undantag, gör en investering.
På detta sätt kommer du köpa både när det är dyrt och är lågt. I slutändan planar det ut ditt inköpspris samt tar bort den mänskliga faktorn att ta dåliga beslut.
Genom att ha ett automatiserat månadssparande behöver du dessutom inte tänka på aktier eller fonder, det sköter sig själv! Det är lätt att sätta upp själv via inloggat läge på exempelvis Nordnet eller Avanza.
Eftersom du inte behöver tänka på sparandet ökar sannolikheten för långsiktighet, och som vi tidigare nämnt brukar börsen på sikt alltid gå upp.
Blanda tillväxt och stabilitet
Både tillväxt och stabilitet kan trivas bra i både hög och låg-räntemiljö, men generellt sett presterar aktier bättre i låg räntemiljö.
En av de största anledningarna till att aktier sjunker när räntan går upp är eftersom räntan bestämmer den riskfria räntan.
När du kan få 5% garanterad avkastning från statsobligationer, den så kallade riskfria räntan, är 5% från aktiemarknaden inte lika intressant.
Om obligationer får högre avkastning kan investerare plocka ut pengar ur aktiemarknaden för att istället köpa obligationer till högre avkastning.
I en DCF-analys bör man därför öka avkastningskravet när marknadsräntan stiger, vilket gör att värderingen sjunker.
Här kan du läsa mer om min guide till hur man gör en fundamental analys.
Tillväxtbolag tenderar dessutom att falla mer än stabila bolag när räntan blir högre.
Två stora anledningar är att tillväxtbolag ofta har högre hävstång och lånar pengar. När räntorna går upp stiger även kostnaden för
Tillväxtbolag har inte alltid en produkt som går att sälja till ett högre pris när omkostnaderna går upp.
Av samma anledning brukar tillväxtaktier överprestera stabila bolag i en lågräntemiljö.
Ett bra sätt att hitta stabila bolag är att kolla på utdelningsaktier eftersom det är bolag med så pass mycket pengar att de kan betala sina aktieägare.
Utdelningskungar är bolag som haft stigande utdelning i mer än 50 år.
Vill du läsa mer om utdelningskungar, bolagen och se mina datavärderingar kan du klicka här.
Diversifiera mellan de 11 sektorerna
En väldiversifierad portfölj kräver spridning mellan olika sektorer.
Genom att diversifiera mellan olika sektorer kan du ta del av de områden som går riktigt bra. Och de sektorer som går lite sämre kan förhoppningsvis bli räddade av de andra sektorerna i din portfölj.
Det finns elva sektorer på aktiemarknaden:
(enligt GICS, Global Industry Classification Standard)
Energi (Olja, gas, kol samt utrustning som krävs i sektorn).
Material (Kemi, trä, metall, osv)
Industri och tjänster (Bygg, maskiner, lastbilar, fartyg, flyg, försvar osv)
Sällanköpsvaror och tjänster (Saker konsumenter köper. Ex. kläder, vitvaror och bilar)
Dagligvaror (Saker som konsumenter köper, ex. mat, dryck, tvättmedel och hårvård)
Hälsovård (Sjukvård och utveckling)
Finans (Bank och försäkring)
Informationsteknik (Kontorsutrustning, datorer och mjukvara etc)
Teleoperatörer (telefoni och internetoperatörer)
Kraftförsörjning (el, gas och vatten och bolag som sysslar med förnybar energi)
Fastigheter
Geografisk diversifiering
Geografisk diversifiering innebär att man investerar i flera länder och regioner.
En militärkupp eller jordbävning är hemskt för invånarna, har du dessutom investerat i det drabbade området riskerar du en ekonomisk förlust.
Genom geografisk diversifiering drar du nytta av olika marknadstrender och sänker risken för att politiska beslut påverkar hela din portfölj.
Tips: Om du köper fonder, kom ihåg att kolla vilka länder fonden har exponering mot och vilka de 10 största innehaven i fonden är.
Det är t.ex. inte ovanligt att en globalfond innehåller 70% USA trots namnet ”Global”.
Diversifiering eller Diversiförsämring (Diworsification)
Charlie Munger & Warren Buffett förespråkar fonder och diversifiering för gemene man. Men för några få, oavsett om det gäller investeringar, företagande eller idrott gäller det att satsa rejält när tillfälle ges, speciellt om man vad man gör och är redo att lägga mycket tid på det.
En person som är fullt fokuserad att fotbollsproffs hoppar inte över fotbollsträningar för att träna hockey för att ha en backup-plan.
En rutinerad värdeinvesterare som hittat fem fantastiska bolag, med hög förväntad avkastning, köper inte ytterligare tio bolag för att sprida risken, såvida inte även dessa har en hög förväntad avkastning. Men om samtliga bolag har samma förväntade avkastning till likvärdig risk bör diversifiering alltid tillämpas!
Jag lärde mig vid tidig ålder att man inte får många stora möjligheter, och att tricket var att fånga de som kom.
– Charlie Munger
Warren Buffett har vid flera tillfällen i sin karriär satsat mer än 50% av hela sitt kapital på ett enskilt bolag, men det har varit en enormt kalkylerad risk.
Familjen Patel i USA (som nu äger en stor del av USAs hotellfastigheter) är ett annat bra exempel. Familjen skapade en hotell-verksamheten, och satsade hela sitt sparande. Det var inga stora tillgångar, men de var redo att förlora dessa eftersom de visste att de kunde spara ihop samma kapital på nytt, och försöka igen, och igen, och igen. Det är fördelen med små kapital, det går att satsa på det man verkligen tror på.
Med andra ord. Hittar du något som med stor sannolikhet är nya Apple, Berkshire Hathaway, Bitcoin osv ska du inte vara rädd för att satsa stort.
Men kom ihåg att för varje framgångsrik människa står det minst lika många som bränt sig och förlorat sin investering. Är förlusten så stor att det är svårt att komma tillbaka igen har man tagit för stor risk. Därför är det viktigt med allokering och diversifiering.
Sammanfattning
Hurvida man bör allokera eller ej beror på erfarenhet och risktålighet.
För de riktigt ekonomiskt framgångsrika människorna har fokusering av resurser ofta varit ett vinnande koncept och man brukar beskriva allokering och diversifiering som sätt att behålla pengar, medan fokus är till för att tjäna pengar.
Men med all ny teknik är det lättare än någonsin att plocka ut pengar från investeringarna.
Detta leder till ytterligare volatilitet och risk att man tar ut pengarna vid fel tillfälle.
Genom att allokera portföljen kan man sänka denna risken avsevärt och på det sättet kunna vara med på en långsiktig resa på börsen, och som alla vet är långsiktighet A och O för ett framgångsrikt sparande.
Tack för att du tagit dig tid att läsa hela artikeln!
Vill du lära dig mer om allokering har Tony Robbins gjort en suverän bok som heter ”Money Master The Game”.
Du hittar en kortare recension av bl.a. ”Money Master The Game” genom att klicka här som jag samlat mina favoritböcker!
Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.
Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.
Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
