Vad är börsen?

I den här artikeln kommer du bland annat få snabb överflygning vad börsen är och hur den skapades, vilka olika marknadsplatser som finns samt vad aktier, fonder och obligationer är.

Självklart med exempel och förslag för ytterligare fördjupning!

Aktieutbildning del 2: Vad är börsen?

Aktie- och fondskola del 2.
Lästid ca 6 minuter.

Innehållsförteckning

Flera aktiemarknader

”Börsen” är ett samlingsnamn på de marknadsplatser där man organiserat kan handla andelar av aktiebolag eller andra sorters värdepapper.
Ordet börs brukar användas synonymt med aktiemarknad, eller engelska ”stock market”.

Men ordet börs är ett brett ord där det finns flera olika definitioner.
Vissa anser att börsen är de största aktiemarknaderna i varje land, andra menar att börsen är de marknader med en fysiskt plats där man kan handla med aktier, ett så kallat börsgolv.

Men den breda majoriteten använder alltså ordet ”börsen” för att beskriva en organiserad och reglerad marknad för att handla aktier, och det är även den beskrivning jag använder.

Numera utgör börsen navet i det moderna finansiella systemet och påverkar ekonomier över hela världen.

Det finns alltså flera reglerade aktiemarknader som tillsammans lite flummigt brukar kallas börsen.
Syftet för dessa aktiemarknader är att organisera en marknadsplats där både företag och privatpersoner på ett strukturerat och säkert sätt kan köpa och sälja värdepapper.

Stockholmsbörsen (Nasdaq Stockholm): Sveriges största aktiemarknad.

New York Stock Exchange (NYSE): En av världens äldsta och mest inflytelserika aktiemarknader. Belägen i New York, USA.

NASDAQ: Aktiemarknad i USA, känd för att ha många teknologiska bolag.

London Stock Exchange (LSE): Som namnet antyder är denna marknad belägen i London, England.
Som svensk finns dessa aktier sällan att handla via app på Avanza eller Nordnet. Vill man handla på London-börsen kan man istället ringa sin mäklare.

Frankfurter Wertpapierbörse (Frankfurt Stock Exchange): Tyska börsen är en av de största aktiemarknaderna i Europa och har en betydande roll i den globala finansvärlden.

Euronext: Består av flera europeiska aktiemarknader, inklusive Belgien, Frankrike, Nederländerna, Irland och Portugal.

Hong Kong Stock Exchange (HKEX): En av de största aktiemarknaderna i världen och har stor påverkan på övriga världen. Belägen i Hongkong Kina.

Tokyo Stock Exchange (TSE): Japans största aktiemarknad och en av de största i Asien. Även denna har stor påverkan på världsekonomin.

Shanghai Stock Exchange (SSE): En av Kinas huvudsakliga aktiemarknader. Finns i Shanghai.

Borsa Italiana: Italiens största aktiemarknad. Belägen i Milano.

Bästa sättet att förklara börsen är faktiskt att gå tillbaka 1602 när världens första moderna aktiebolag skapades, och därmed även börsen.

Men du som investerare behöver sällan bry dig om vilken marknad du handlar på.

Du behöver främst veta vart du vänder dig för att köpa värdepapper, sedan sköter din mäklare detta sömlöst.

Världens första börs

Världskarta av Bing AI

I 1400-talets Europa var det populärt för rika människor i rika länder att investera i skepp som tog resor till olika länder och på olika sätt ”hämtade” rikedomar i mindre rika länder.

Att investera i ett skepp var riskabelt på många sätt.
Skeppet kunde virra bort sig på havet eller kapsejsa. Då skulle inte bara vinsten utan även investeringen hamna på havsbotten.

För att sprida risken investerade man gärna i flera skepp vilket innebar att det var större chans att minst ett skepp återvände. Men att investera i ett skepp var dyrt. Att investera i flera var såklart ännu dyrare.

År 1602 skapades ett aktiebolag som hette Dutch East India Company.
Bolaget bestod av 100-tals skepp i en flotta som åkte långa sträckor för att handla bland annat guld och kryddor.

För att ha råd med fler skepp lät man förmögna invånare köpa andelar av fartygen.

De sålde andelar i sitt bolag, som innehöll en flotta med skepp. Köpte man en sådan papperslapp innebar det att köparen skulle få ta del av vinsten som bolaget gjorde på sina återvändande skepp. Ju fler lappar man hade, som kallades andelsbevis, desto mer av skeppens vinst fick man.

För pengarna bolaget fick genom denna försäljning kunde de expandera sin flotta genom att bygga fler skepp.
Fler skepp återvände och vinsten blev högre.

Eftersom bolagets vinst växte så blev även andelsbevisen mer och mer populära då varje bit papper gav mer pengar för varje resa.
Den som ägde ett sådant papper kunde välja att sälja vidare papperslappen och få pengar direkt eller behålla den och få löpande utbetalning varje gång ett skepp återvände.

Andelsbevisen som man fysiskt hade kunde man sälja vidare till andra personer.
Och även om handeln då inte skedde via någon specifik marknadsplats, utan istället byttes hand till hand, är det tillvägagångssättet som ligger till grund för dagens börshandel.

Handeln av andelsbevisen, som man numera kallar aktier, har förändrats rejält sedan Dutch East India Company.

En av de större skillnaderna är att du inte längre behöver söka upp en person som vill sälja dina aktier till dig. Detta sköter du istället via en aktiemäklare och får därmed ett större utbud och lättare upplevelse!

Aktiemäklare

En aktiemäklare, även kallad börsmäklare, fungerar som en mellanhand för privatpersoner och börsen.
Aktiemäklaren har många uppgifter, men det huvudsakliga uppdraget att utföra värdepappersköp på uppdrag av sina klienter.

Många förknippar fortfarande ordet aktiemäklare och börsen med skrikande, buffliga och oärliga män i kostym som står och gormar för att köpa eller sälja aktier på ett fysiskt börsgolv. Och så såg det ut tidigare, men samband med internet på 1990-talet dog det fysiska börsgolvet ut.

Numera kan privatpersoner göra affärer av värdepapper genom några snabba klick med fingret, antingen via en app i telefonen eller via datorns webbläsare. Inga direktkontakter eller telefonsamtal behövs längre, i de flesta fall.

Och det är den moderna aktiemäklar-firmor som möjliggör detta.
Sveriges mest populära aktiemäklare är Avanza och Nordnet (baserat på antal användare).

Aktier, fonder och obligationer

Aktiemäklaren hjälper dig alltså att göra affärer på börsen.
Det finns många olika typer av värdepapper, men de man främst brukar komma i kontakt med är aktier, fonder och obligationer.

Som ny på börsen är det viktigt att veta vad en aktie och fond är. Det är även dessa som oftast blir dina första köp.

Men det är även bra att ha koll på obligationer och vad detta innebär, för även om du kanske aldrig köper en obligation kommer du garanterat stöta på ordet.

Här får du en snabb överflygning!

Aktier

En aktie är en ägarandel i ett bolag och när du äger en aktie, får du ta del av bolagets framgångar och kan på så vis tjäna pengar. Men myntet har som vanligt två sidor; går det dåligt för bolaget kan du förlora pengar.

Alla delägare får vara med och bestämma i bolaget genom att delta och rösta på årsstämmorna.
Ju fler aktier du äger desto mer har du att säga till om i bolaget. Generellt brukar en aktie innebära en röst, men det finns undantag.

Du behöver självklart inte vara med och bestämma utan kan vara helt passiv om du vill. Oavsett om du är aktiv eller passiv med din bestämmanderätt har du lika stor rätt till framtida värdeökningar och utdelningar av de pengar bolaget tjänat.

1. Bolaget går bra så andra vill köpa dina aktier för mer än du köpte för. Om du köper en aktie för 100kr och säljer för 120kr har du tjänat 20kr per aktie. Sålde du 100 aktier har du istället tjänat 2 000kr, 1 000 aktier innebär 20 000kr osv.

2. Ditt bolag delar ut en del av vinsten till aktieägarna. Du får då en summa inbetalat på ditt konto baserat på hur många aktier du har och hur mycket pengar bolaget delar ut.

Du kan även förlora pengar på börsen om du vill sälja aktien men ingen vill köpa för det priset du köpte dina aktier för. Detta kan bland annat inträffa om bolaget presterar sämre än förväntat. Vi går in på det närmare under ”varför går aktier upp och ned i värde”.

Att börsnotera sig och skapa aktier kan vara ett utmärkt sätt för både nya och befintliga bolag att få in nytt kapital för nya expansioner eller investeringar. 

Inte sällan innebär en börsnotering att ägarna vill börja sälja av sitt innehav.

Fonder

En fond är ett paket av flera olika värdepapper som ett proffs satt ihop åt dig. För detta betalar du en årlig avgift baserat på hur mycket du investerat.

Som investerare behöver du endast besluta vilken eller vilka fonder du vill investera i, sedan sköter dom sig själva. Därför är fonder ett suveränt verktyg att med minimal ansträngning placera pengar och ta del av börsen.

Det finns en uppsjö av olika fonder med olika inriktningar och det viktigaste valet du gör som investerare är vilken sorts fond du vill investera i.

Sverigefonder, räntefonder, indexfonder, mixfonder, globalfonder, asienfonder med flera. Valen är många, men när detta är gjort kan du luta dig tillbaka och låta sparandet vara.

Vill du investera varje månad kan du dessutom enkelt sätta upp ett automatiskt månadssparande som dras varje månad från till bankkonto!

  1. Välj en fond. Finns många att välja på.
    Tänk på att olika marknader kan vara bra i olika tider.
    Här kan du kan läsa mer om hur du väljer rätt fond för dig.
  2. Investera i en fond som passar dig.
  3. Ha tålamod! Historiskt sett brukar börsen stiga över tid.
  4. Sälj hela eller delar av din fond för att få tillgång till ditt kapital. Väljer du att inte sälja några delar kommer ditt kapital att fortsätta stiga. Och ju längre du väntar desto större blir ränta på ränta-effekten.

Men likt alla värdepapper (en fond består av värdepapper) finns aldrig någon garanti. Din investering kan både öka och sjunka i värde.

I nästa del kommer vi gå igenom vad som är bäst för dig, fonder eller aktier.
Men fördjupa dig om fonder och hur dessa funkar kan du läsa det i min tidigare artikel: LÄNK

Obligationer

Du som investerare kan låna ut pengar till staten eller företag via en obligation.
Obligationen är ett bevis på att du lånat ut pengar.

Genom att låna ut pengar får du en ränta betald till dig. Räntan kan betalas ut månads-, kvartals-, halv- eller årsvis.

Varje obligation har en löptid, det vill säga en tidpunkt när lånet ska betalas tillbaka eller omförhandlas.
Fram tills lånet betalas tillbaka får du ränta utbetalt till ditt konto.

Obligationsmarknaden kan tyckas vara krånglig, men obligationer är en viktig del i både statens och företags ekonomi. På detta sätt får man in pengar som kan användas till exempelvis infrastrukturprojekt, styra inflation eller expandera verksamheten.

Företag och stater gör detta av olika anledningar, men för dig innebär det att du kan låna ut pengar att få ränta tillbaka.

Obligationer kallas även räntepapper.

Olika obligationer har olika villkor och har därför olika räntor och löptid.
Löptid är hur länge lånet ska finnas innan staten eller företaget (kallad emittent) ska betala tillbaka lånet till dig.

Obligationer är en sorts skuldebrev/bevis att ett lån har utfärdats.

Den som köpt en obligation har på detta sätt lånat ut pengar till företaget eller staten som emitterat obligationen (skapat obligationen).

Företag och stater gör detta av olika anledningar, men för dig innebär det att du kan lägga ut en summa idag för att få ränta tillbaka.

Varje obligation har en löptid, det vill säga en tidpunkt när lånet ska betalas tillbaka.
Fram tills lånet betalas tillbaka får du ränta av emittenten (låntagaren).

 

 på att företaget har ett lån till ägaren av obligationen, för detta betalar företaget ett ränta under en förutbestämd tid, tills lånet ska betalas tillbaka eller förlängas.

  1. Välj en obligation.
    Obligationen du väljer bör vara anpassad efter din risktolerans. Generellt sett är statsobligationer säkrare än företagsobligationer, men ger oftast en lägre förväntad avkastning.
  2. Köp obligationen.
    För många obligationer krävs en lägsta investering på 1 000 000kr. Har du inte ännu dessa belopp att lägga på en obligation kan en räntefond vara intressant i många fall.
  3. Få ränta.
    Huvudanledningen till att köpa en obligation är att få ränta. Räntan kan vara förutbestämd eller ändras vid olika marknadsförhållanden.
    Ofta betalas räntan ut kvartals-, halvårs- eller årsvis, men det kan även förekomma månadsvis utbetalning, även om detta inte är lika vanligt.
  4. Håll tiden ut eller sälj.
    Sedan är det bara att inkassera ränteutbetalningarna.
    Väljer du att behålla obligationen över hela löptiden får du slutligen tillbaka pengarna för obligationen.
    Vill du sälja innan löptiden passerat går det att sälja på andrahandsmarknaden, ibland med förlust, ibland med vinst.
  5. Återinvestera eller ta ut pengarna.
    När du får utdelningar får du avgöra om dessa ska investeras på nytt eller om du vill göra något kul för pengarna.
    Med ränta på ränta i åtanke föreslår jag såklart att du återinvesterar de pengarna som trillar in på ditt konto i samband med utdelningar.
    Äger du en räntefond behåller ofta fonden utbetalningarna och återinvesterar dessa automatiskt åt dig.
  6. Ha tålamod och övervaka.
    Sedan är det bara att avvakta och övervaka.
    Vanligtvis är obligationerna mindre volatila (svänger inte lika mycket) som aktier och eftersom investerat belopp brukar betalas tillbaka efter en viss period anses investeringen vara mer konservativ.
    Men det gäller ändå att hålla sig uppdaterad och framförallt ta del av de meddelanden obligationsinnehavare kan få av sin mäklare om villkoren skulle förändras.
Även om dina utbetalningar är förbestämda och du vet både storlek och datum kan du ändå förlora på obligationer.
Ett uppenbart tillfälle är om utställaren av obligationen (t.ex. företaget som du lånat pengar till) går i konkurs.
Ett annat tillfälle är om det finns bättre investeringar på andra håll så investerare vill sälja i förtid. Behöver du av någon anledning sälja vid ett sådant tillfälle kan värdet på obligationen ha minskat, trots att den förväntade avkastningen är samma. Detta är vanligt t.ex. om reporäntan stiger, men mer om detta kan du läsa senare i utbildningen.

Del 3 i Aktie- och fondskolan kommer inom kort!

I Del 3 fortsätter vi bygga kunskap om investeringar och jämför aktier, fonder och investmentbolag.

Fortsätt läsa: Del 3: Aktier eller fonder?

Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.

Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.