Innehållsförteckning
”Vi är teknikpionjärer och har ägnat de senaste 160 åren åt att digitalisera samhället. Idag har vi 20 000 talangfulla medarbetare som förser 25 miljoner kunder i Norden och Baltikum med essentiell digital infrastruktur och digitala tjänster som utgör själva grunden för den digitala värld som vi alla lever i. Vi är regionens ledande aktör inom telekommunikation, Nordens ledande mediehus och marknadsledande inom ICT-tjänster i både Finland och Baltikum.”
– Telia
Snabbanalys av Telia aktie
För att ge en snabb och enkel översikt över för och nackdelar med aktien har jag skapat en snabbanalys.
Analysen uppdateras i realtid, med runt 15-30 minuter fördröjning.
Om bilden inte laddas upp direkt, avvakta några sekunder.. det är mycket data som ska processas!
Förklaring av uträkningarna finner du längst ner på sidan.
Följande text är uppdaterad 2024-07-13.
Lästid ca 6 minuter.
Är Telia Company (Telia) en bra aktie?
Telia har dålig tillväxt men hög utdelning. Med låg avkastning på eget kapital och några tveksamma affärer, t.ex. köp av Cmore och mutskandal i Uzbekistan, kan Telia knappast anses vara ett kvalitativt bolag.
Bolaget har trygga staten som 40% ägare och tillhandahåller en tjänst som ses som en mänsklig rättighet sedan 2011, nämligen Internet (läs mer på SVT).
Eftersom telefonen och internet är en förlängning av människan och en stor del av personligheten blir telekombolagen per automatik ocykliska och defensiva aktier.
Med hög utdelning och stabil grund är Telia ett intressant case i en utdelningsportfölj, men det är viktigt att handla till rätt pris.
Tidigare VDn Allison Kirkby fick en grundlön på 18miljoner kronor, enl. Telias ersättningsrapport 2021).
Trots detta ägde Allison Kirkby endast 235 000 aktier i bolaget. Vid ett pris på 26kr/aktie innebär det ett ägande på strax över 6 000 000kr, vilket är alldeles för lågt med en grundlön på 18 miljoner per år.
Med ett så lågt innehav går varningsklockorna igång och det blir inte bättre av att de andra i styrelsen och ledningen har ännu lägre innehav. För mig indikerar detta flera saker, bl.a. att ledningen inte tror på bolaget till dagens pris.
Den 31 juli meddelade Telia att Allison Kirkby avgår som VD. Istället blir hon VD för brittiska BT Group.
Patrik Hofbauer tillträdde, som ny VD, den 1 februari 2024. För tillfället äger han 211 000 aktier i Telia, vilket är färre än Allison Kirkby ägde. Det är inte uppseendeväckande, men som nyinsatt VD bör vi se några aktieköp av Patrik, annars kommer mina inre varningsklockor återigen ljuda.
Läs mer om bolaget på Telia Companys hemsida:
Organisationen
Ledning
Styrelse
Tjänster
Rapporter och presentationer
Rimligt pris Telia aktie
Det går att värdera Telias aktie på flera sätt, men vinsterna i telekombranschen svänger ofta kraftigt till följd av att bolagen behöver lägga pengar på att underhålla befintlig och ny teknik.
Några exempel är analys genom DCF, Margin of safety, substansvärde och tillväxt över P/E.
Som du kanske redan märkt är jag skeptisk till aktien. Om du läser mer förstår du varför.
Men skulle jag ändå försöka hitta ett rimligt pris landar jag runt 19,3kr, och då känner jag att jag varit generös i mina antaganden.
Jag har bl.a. baserat Nuvärdesberäkningen (DCF) på ett kassaflöde på 1kr per aktie efter kostnader för lån, tillväxt på 2-3% per år och omsättningstillgångar på 10,3kr per aktie.
Telia utdelning 2024
Telia må vare ett defensivt bolag och med svenska staten som ägare, men till följd av sitt slagiga kassaflöde är även utdelningen volatil.
Senaste 20 åren är Telias utdelning i nedåtgående trend där man sänkt utdelningen sex gånger från föregående år (inkl. ev. extrautdelningar).
På 10 år har Telias utdelning minskat i snitt med 4,5% per år.
Vid årsstämman 10 april 2024 fastställdes Telias utdelning till 2 kronor per aktie.
Utdelningen ska betalas ut i fyra omgångar á 0,50kr per aktie.
Utdelningarna sker i april, augusti, oktober och februari (2024).
Historisk utdelning per aktie:
2025-02-12: 0,50 kr.
2024-11-05: 0,50 kr.
2024-08-06: 0,50 kr.
2024-04-17: 0,50 kr.
2024-02-08: 0,50 kr.
2023-10-31: 0,50 kr.
2023-08-03: 0,50 kr.
2023-04-14: 0,50 kr.
2022-11-01: 1,05 kr.
2022-04-13: 1,00 kr.
2021-11-02: 1,00 kr.
2021-04-19: 1,00 kr.
2020-12-09: 0,65 kr (bonusutdelning).
2020-10-28: 0,90 kr.
2020-04-09: 0,90 kr.
2019-10-29: 1,18 kr.
2019-04-17: 1,18 kr.
2018-10-25: 1,18 kr.
Kom ihåg att för att vara berättigad en utdelning måste du äga aktien INNAN x-dagen. För Telia Company är X-dagen oftast ungefär en vecka innan utdelningen.
Genom att kolla på Avanza.se och klicka på ”Nästa utdelning” för respektive bolag kan du enkelt se X-dag.
Teknisk analys Telia aktie
Teknisk analys är inte bara för traders utan kan även kombineras med fundamental analys för att hitta rätt tillfälle att köpa en aktie.
Den tekniska analysen bygger på en sammanfattning från oscillatorer och glidande medelvärden och uppdateras löpande. Intervallet är förinställt på en vecka, men du kan själv välja period genom att klicka på önskat intervall eller ”More” i bilden.
Vill du läsa mer om analysens parametrar kan du klicka på TELIA i bilden.
På Tradingview.com kan du screena, få fundamental information om bolag samt rita och läsa mängder tekniska analyser. Skapa gärna ett gratiskonto genom att klicka på TELIA i någon av bilderna.
Bolagsdata Telia Company
Historik Telia Company AB
1853 skapades Kongl Elecktriska Telegraf-Werket.
1903 bytte bolaget namn till Kungliga Telegrafverket.
1953 ändrades namnet till Televerket.
1993 aktienoteras Televerket och bytte i samband med detta namn till Telia.
2000 säljer svenska staten 30% av sitt innehav i bolaget. Noteringen sker på Stockholmsbörsen och presenteras som en bra investeringsmöjlighet för privata investerare. För många investerare blev detta en kalldusch, som du kan läsa om lite längre ner.
2002 skapades Telia Sonera AB genom ett samgående av Telia och finska Sonera med rötter i finska Post och Televerket.
2016 bytte bolaget namn till Telia Company AB.
Vill du läsa om fler historiska datum har Sekotidningen en bra sammanställning här!
Folkaktien Telia – Vad gick fel?
13 juni 2000 börsnoterades Telia. Säljare var svenska staten som sålde av 30% av sitt innehavet i bolaget.
Marknadsföringen från bankerna var skoningslös, på-eldad av politiker. Affischer och annonser som manade till handling fanns överallt och kampanjen blev en succé där 955 000 svenskar tecknade. För många blev Telia den första aktien man köpte, och kanske även sista.
Idag får inte sådan marknadsföring användas enl. Johanna Kull, numera Hållbarhetsansvarig Avanza.
Teckningskursen för Telias aktie var 85kr/st.
Ett halvår senare kostade samma aktie 50kr.
Det är lätt att vara efterklok, men vilka varningstecken fanns det?
Jag har tyvärr haft problem att hitta prospektet för IPOn men kollar man Strategiskt fokus 2000 (52 sidor) hittar vi bl.a:
– En hel sida (sidan 20) som handlar om Telias blogg Speedy Tomato – because every day can be special där man stolt berättar om hur man gör en vodkadrink med tomat och andra spännande tomatbaserade recept… en fantastisk sida för ett bolag som vill visa sitt strategiska fokus.
– Hela dokumentet skriker ”FRAMTID!” och Telia tycks vilja vara nr 1 på allt möjligt.
– Prenumerationer var affärsidén på de flesta nya tjänsterna. Allt från hjälp för hälsovård och spelet ”Need for Speed” on demand. Inte nödvändigtvis en dålig grej, men känns lite enspårigt.
– Man sa sig tro på fortsatt tillväxt men samtidigt hade styrelsen ett lågt aktieinnehav, de flesta hade endast 0-2000 aktier, vilket borde varit en stor varningsklocka.
I Årsredovisningen 2000 (60sidor) finner vi ett negativt kassaflöde, som nödvändigtvis inte behöver vara en varningsklocka utan berodde på stora investeringar under året.
Vinst per aktie 3,50kr från 1,48kr (1999)
Eget kapital är 18,66kr.
Med ledningens ord om fortsatt tillväxt såg inte detta ut som en dyr aktie.
Utgår man från 2000 års vinst på sidans DCF-kalkylator och adderar det egna kapitalet så krävdes ”endast” 7% tillväxt i 10år för en potentiell avkastning 10% per år.
Inledningsvis trodde jag aktien var dyr vid IPOn. Nu skulle jag snarare säga att Telia-aktiens fall snarare berodde på en spretig ledning som inte verkade tro på bolaget nog mycket för att köpa aktier, aktieägare utan makt (då staten fortfarande var en majoritetsägare en stor del av bolaget) och en ägare som ville få bra betalt för försäljningen.
Ett par år efter IPOn gick Telia ihop med finska Sonera och började säga upp folk. Strax därefter avslöjades mutor och samarbete med Uzbekistan.
Aktieägare som köpt aktien i samband med IPOn fick vänta 13 år innan man gått plus, tack vare utdelningar och inlösen, enl. Tomas Linnala på Placera.
”Det är inte första gången börsen haft fel. Och inte den sista heller. Men jag har aldrig upprörts av det där. Vi var nio miljoner som sålde Telia. En miljon köpte. Åtta miljoner av nio gjorde en väldigt bra affär – det tycker jag inte finns någon anledning att beklaga.”
Göran Persson i ComputerSweden 2010.
Här kan du läsa mer om ”Folkaktien Telia”:
SVT.se
Internetmuseum.se
SvD.se
Slutord
Från min tid på Telias kundtjänst (faktura, fiber, telefoni) har jag inte mycket gott att säga om organisationen.
Det var otroligt hierarkiskt och samtidigt hade man dålig koll på vad handläggarna faktiskt gjorde, men detta har säkert ändrats nu. Dessutom hade man en kompensationsmodell som knappast uppmuntrade rutinerade personer att stanna kvar.
Trots detta trivdes jag där under mina 3 år eftersom kollegorna var fantastiska. Det var först efter att jag bytt jobb jag förstod att man inte kan bedriva ett företag såhär.
Som gammal ”Telian” är jag inte alls intresserad av Telias aktie och kommer endast köpa om det blir en så kallad Cigarr butt (där bolagets tillgångar överskrider aktiekursen såpass mycket att priset lockar), men även då kan det bli svårt att få aktievärde eftersom staten fortfarande äger 40% av bolaget.
I samband med research för att skriva ”Folkaktien Telia – Vad gick fel” är det lätt att förstå varför mångas förtroende för Telia Company är i bott.
Och efter bottennapps-köpet av CMore och TV4 lär det dröja innan Telia blir populära igen.
Måste jag köpa ett telekombolag på svenska börsen väljer jag hellre Tele2.
Här kan du läsa min analys av Tele2.
Förklaring uträkningar i snabbanalys
Återbetalningsmetoden
Visar hur många år det tar för bolagets fria kassaflöde att betala av aktiekursen.
Under 7 år är att föredra. Över 10 år är mindre bra.
Räknar inte med bolagets tillgångar och skulder.
Regler för uträkningen på sidan:
Uträkningen sker på Fritt kassaflöde (TTM) och tillväxt (senaste 5 helåren).
Framtida tillväxt baseras på omsättningstillväxt de senaste 5 åren.
Klicka här för att läsa mer om Återbetalningsmetoden och göra en egen värdering.
DCF – Diskonterat kassaflödesanalys
Metoden går ut på att beräkna summan av bolagets framtida kassaflöden.
Därefter beräknar du bort ditt procentuella avkastningskrav från kassaflödet varje år.
Sedan begränsar du uträkningen till 10 år och sätter istället en multipel på sista årets kassaflöde.
Därefter summerar du samtliga års kassaflöden. När du sedan adderar tillgångar får du fram vad bolaget bör vara värt idag.
Regler för uträkningen på sidan:
Uträkningen sker på Fritt kassaflöde (TTM) och tillväxt (senaste 5 helåren).
Framtida tillväxt baseras på omsättningstillväxt de senaste 5 åren, därefter halveras tillväxten.
Omsättningstillgångar räknas med.
Schablonkostnad för skulder är 3% och räknas bort från fritt kassaflöde.
Avkastningskrav 10%.
Multipel-schablon = 13.
Här kan du läsa mer om DCF-analys och göra en egen värdering!
MOS
Margin of Safety-kalkylatorn är tagen från Phil Towns bok Rule#1 Investing.
Uträkningen är en sorts enklare variant av DCF-värderingen och baseras på nuvarande P/E, historisk tillväxt, avkastningskrav och vinst per aktie.
Bolagens värderingar ser sällan bra ut med denna uträkning, men när man hittar ett som ser bra ut bör bolaget utredas!
Räknar inte med bolagets tillgångar och skulder.
Regler för uträkningen på sidan:
Följer boken så noga det går, men med små variationer.
Uträkningen sker på Vinst per aktie (TTM) och tillväxt (senaste 5 helåren).
Det högsta av snitt P/E senaste 5 åren och tillväxt x2 utgör multipeln som ligger till grunden för uträkningen.
Multipeln kan inte vara lägre än 8.
Historisk tillväxt får max vara 15%.
Avkastningskravet är 15%.
Framtida tillväxt baseras på omsättningstillväxt de senaste 5 åren.
Phil Town förespråkar att man även ska ha 50% säkerhetsmarginal. Detta är inte medräknat men lätt att själv tillämpa genom att halvera rimligt pris enl. MOS-uträkningen.
Värdering av bolagets egna kapital.
Tillgångar minus skulder. Delas sedan på antalet aktier.
Ju högre siffra i ”Tillväxt högre än P/E” desto bättre. En siffra över 1 signalerar ett billigt pris.
Framtida tillväxt baseras på omsättningstillväxt de senaste 5 åren.
Tillväxt delat på P/E.
En siffra över 2 innebär att bolaget har dubbelt så stora lättomsatta tillgångar som skulder som ska betalas inom kort.
Genom att jämföra omsättningstillgångarna med bolagets skulder kan man få sig en bild av hur stabilt bolaget är.
En siffra över 1 innebär att bolagets rörelsekapital är större än långfristiga skulder.
Om bolagets rörelsekapital (omsättningstillgångar – kortfristiga skulder) är högre än långfristiga skulder lär bolaget inte gå i konkurs, såvida inte några riktigt dåliga beslut tas.
När underliggande dokument inte får kontakt med Google blir många av uträkningar ofullständiga.
Dessa taggas då med #SAKNAS och rättas oftast automatiskt inom 15 minuter men kräver att du laddar om sidan.
Återbetalningsmetoden, DCF och MOS kräver positiva kassaflöden. Om ett bolag redovisar negativt kassaflöde eller vinst innebär det att bolagets värde blir negativt. Eftersom du såklart inte får betalt för att köpa ett bolag, vilket uträkningarna kan antyda, har jag valt att sätta ett sträck (-) på bolag med negativa kassaflöden och vinster.
Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.
Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Om Rimligtpris.se
Jag har investerat på börsen i över 10 år, och sedan jag fick mitt första barn 2017 har aktieanalys varit ett av mina största intressen.
På Rimligtpris.se får du ta del av mina tankar och verktyg för att nå ekonomiskt oberoende. Här kan du läsa mer om mig och hemsidan.
Ansvarsfriskrivning
Sidan kan innehålla reklam och affiliate-länkar. Det innebär att jag kan få ersättning om du besöker sidan eller gör ett köp via en av länkarna. Det kostar dig inget extra.
Jag är ingen rådgivare och detta är ingen rekommendation. Basera inga beslut på denna text utan gör istället din egen analys. Du kan förlora pengar på aktiehandel och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
